Eget skrivande

Det egna skrivandet tjänar jag naturligtvis inga pengar på. Men det är inte därför jag skriver. Vem vet. Kanske jag en dag ger ut en bok. Jag skriver för att jag helt enkelt vill och ibland måste. Skrivandet är en utmärkt form av hjärngymnastik och träning av förmågan att föreställa sig något. Skulle man inte lyckas som författare kan man alltid bli litterarutkritiker, sägs det ibland. I min relativt nyvunna akademiska examen från 2012 skrev jag kandidatuppsatsen (C) i det litteraturvetenskapliga ämnet narratologi (hur en berättelse är upplagt och konstruerad). Jag analyserade hans genombrottsroman Ormens väg på hälleberget. Jag ville veta något om vad man kunde lära av en erkänt bra författare. Se gärna uppsatsen.

När jag gick i skolan hade jag faktiskt Torgny Lindgren som klassföreståndare i tre år (1963-1966). Torgny och hans fru Stina hade flyttat till Storfors där jag gick i högstadiet. Detta satte tidigt sina spår. Vi hade Torgny i både historia och kristendom. Det var inte en enda av oss som skolkade från någon av dessa lektioner. Vi ville helt enkelt höra hans berättelser. Vi förstod att det var något särskilt med Torgny Lindgren.